Vissa material, bl. a. stål och aluminium, kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Därtill kommer att återvinning av stål sparar in 75 procent av den energi som behövs för att tillverka nytt stål. För aluminium är siffran ännu högre, där sparar man hela 95 procent av energin. Årligen förbrukas cirka 260 000 ton aluminium i Sverige, varav ungefär 88 procent återvinns.
Om samtliga stålförpackningar som säljs i Sverige under ett år lämnades in till återvinning skulle den energi man sparade räcka till att värma upp 5400 småhus, och om det samma gällde aluminiumförpackningarna skulle ytterligare 8500 småhus kunna värmas upp. Sammantaget skulle denna energi kunna värma upp nästan alla småhus i Huddinge kommun under ett års tid. Om alla lämnade in sina kapsyler till återvinning skulle stålet därifrån räcka till 2200 bilar om året. Fundia i Smedjebacken återvinner stålförpackningarna till järnbalkar och armeringsjärn.
Återvinning av aluminium
Totalt återvinns 10 ton aluminium och 40 ton stål per år i Sverige. Bäst är svenskarna på att återvinna dryckesburkar av aluminium, där 90 procent av de pantbelagda burkarna återvinns. Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som ansvarar för metallåtervinningen i Sverige, försöker även öka andelen värmeljuskoppar som återvinns. Man arrangerar därför en tävling för barn varje år. Under de två senaste åren har 77 miljoner värmeljuskoppar samlats in, vilket minskat utsläppen av koldioxid med 550 ton, och gett tillräckligt med aluminium för att konstruera 11 158 nya cykelramar.
Aluminium utvinns ur bauxit genom en kedja av processer: brytning, krossning, rening, torkning och elektrolys. För dessa processer krävs stora mängder energi, och genom att återvinna metallen kan man hoppa över dessa processer. Alumiumet fraktas till Stena Aluminium i Älmhult som smälter ner det och formar det till tackor. Dessa tackor skickas vidare till andra företag som använder dem som råvara vid tillverkning av nya aluminiumprodukter.